mas...mas...has.... så låter det när matte går. Lååångsamt går det. Tur det går att springa lös på promenaderna, annars hade jag blivit knäpp. Jag brukar springa iväg, matte visslar, jag vänder tillbaka, springer iväg, tillbaka till matte.... på så sätt går jag dubbelt så långt som matte på våra promenader. Tur det, annars hade de inte blivit långa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar