olycksdag

Vissa dagar vill man bara glömma, eller hur? Idag är nog en sådan dag i mitt snart treåriga lapphundsliv...

1. En olycka i pälsvårdsrummet på dagis. Jag blev badad, fönad och borstad. Fick sen tassarna klippta och då...ja, numera saknar jag en liten skinnflik på vänster baktass. Det gjorde ont, men jag hämtade mig snabbt. Snälla Karina kom med plåsterspray, och den som höll i saxen tyckte nog det hela var rätt jobbigt... Sånt som händer när man är i händerna (!) på elever. de ska ju liksom lära sig...

2. När jag fått tassarna klippta syntes ju mina långa långa klor. gissa vad matte gjorde då? KLIPPTE DEM!!! Uhuhu! Det är det värsta som finns! Husse höll och klappade, matte höll och klippte, och jag, jag bara grät och grät.

som om inte det var nog...

3. När vi kom hem från kvällspromenaden la husse ifrån sig mitt koppel, med mig i, vid mattes jobbväska. Sen tog han av sig skor och jacka, och gick in i vardagsrummet. Kvar i hallen satt lilla jag och satt fast. Jag försökte få lite uppmärksamhet genom att pipa och gnälla, men min korkade flock bara ropade på mig och undrade vad jag gjorde i hallen...

När matte väl pallrade sig ut i hallen hittade hon en bedrövad fastbunden lapphund som lydigt stannat där kopplet satt fast. Bunden i sitt eget hem, fy bubblan!

Tack och lov att den här dagen snart är slut!